Faror för hunden i hemmet

on 4-04-2017

Faror för hunden i hemmet

När man skaffar en hund behöver man plötsligt tänka efter lite mer både när man är hemma och borta. Om man tidigare haft varken barn eller djur tänker man oftast inte på giftiga saker och andra faror. En liten hund kan ta sig in på de minsta ställen och det bör man tänka på redan innan man får hem sin hund.

Giftiga saker

 

Det finns en hel del saker i hemmet som faktiskt är giftiga för hunden. Ibland resulterar det bara i en lite dålig mage, men vissa saker kan vara dödliga. Man bör till exempel fundera lite över vilka rengöringsmedel man använder. När man till exempel tvättar golvet kanske hunden inte bör vara i det rum som tvättas utan det är bättre att låta golvet torka först.

Det finns också en hel del växter som är giftiga för hunden och det kan vara bra att ställa undan dem högt upp så att hunden inte kommer åt dem. I de allra flesta fall brukar hundar inte äta krukväxter men det kan hända att de äter gräs och annat grönt.

Även i köket finns det en hel del saker som hunden inte bör få i sig. Kakao och choklad är två saker som rent av kan vara dödliga. Även lök är giftigt för hunden och salt i för stora mängder kan orsaka förgiftning.

Saker man inte tänker på

Det finns en hel del saker man kanske inte tänker på i vanliga fall, men som kan vara riktigt farliga för den lilla hunden. En sådan sak som ett öppet toalettlock kan vara förödande. Då kan det vara klokt med en ny toalettsits som stänger sig själv, och ett lock i porslin som är så pass tungt att hunden inte kan knuffa undan det.

Gör trädgården hundsäker

Om man har en trädgård bör även den göras så pass säker att hunden kan vistas där. Då kan man släppa ut den lös, om än under uppsikt. Ett bra staket är av yttersta vikt och man måste se till att det är helt tätt. Dessutom bör man se till att hunden inte kan komma åt att äta några farliga saker i trädgården. Det kan vara bra att lägga ut lite leksaker till hunden, och även en vattenskål kan vara bra att ha på plats.

Småhundar är mer utsatta

Överlag är småhundar mer utsatta för faror och olyckor än vad större hundar är. Det kan bero på att de mindre hundarna har en tendens att äta mer olämpliga saker än större hundar. Små hundar kan också ta sig igenom mindre springor och öppningar än större raser och dessutom kan det vara otroligt svårt att hålla koll på den lilla hunden hela tiden.

Toypudel och Dvärgpudel

on 4-04-2017

Toypudel och Dvärgpudel

Pudeln är en ras som har funnits länge i Europa. Det finns målningar från 1400-talet där pudlar förekommer. Den stora pudeln avlades ursprungligen fram för att apportera i vatten medan de små pudlarna främst var sällskapshundar.

 

Pudlar i alla storlekar är härliga hundar som dessutom tillhör en av de mest intelligenta raserna. De tycker om att gå promenader i skog och mark och även de små pudlarna tar sig för det mesta fram obehindrat i alla slags miljöer. Det finns dock vissa underlag som kan vara svårt för toypudeln och dvärgpudeln. Små hundar har svårt att ta sig fram i djup snö och därför är det viktigt att vara noggrann med snöröjningen under vinterhalvåret. Bor du i ett hus med en stor uppfart kan det bli svårt att hålla den snö och halkfri med endast en snöskyffel. Att använda en rejäl Saltspridare underlättar jobbet och gör att både du och din lilla dvärgpudel kan ta sig fram utan att halka.

Toypudeln och dvärgpudeln

Toypudeln är den allra minsta pudeln med en mankhöjd på 24-28 cm. Dvärgpudeln är något större med en mankhöjd på 28-35 cm. Egenskaperna hos toypudel och dvärgpudel är likartade och egentligen är det endast storleken som skiljer dem åt.

Pudelns specifika egenskaper

Pudeln räknas till rasgruppen sällskapshundar vilket gör att den är ett trevlig sällskap i de flesta familjer. Pudeln har ett vänligt sinne, är social och trivs i en familj. Den bör inte lämnas ensam för mycket. Pudeln är energisk, glad och snabbtänkt och trivs med andra djur. De små pudlarna är friska och lever ofta i upp till 15 år. Även äldre pudlar är lekfulla med mycket energi.

Pudelns päls är tjock och vattenavstötande. Den fäller inte hår men däremot måste pälsen trimmas regelbundet. Med andra ord blir städningen i hemmet enklare men en del tid måste istället läggas på hårklippning. Tassar och nos behöver maskinklippas ungefär var sjätte vecka. Är du osäker på hur du ska klippa din pudel finns det professionella hundtrimmare som kan hjälpa din pudel att få en välvårdad päls.

Välja hundras

Innan det är dags att köpa en hund är det viktigt att fundera igenom vilken hundras som passar dig. En toypudel eller en dvärgpudel är förmodligen inte rätt val om du vill vara ute och jaga i skogen. Däremot passar de små pudlarna både den som vill gå några promenader om dagen och den som trivs med medellånga promenader i skogen. Är du riktigt hurtig och vill gå flera mil om dagen finns det andra raser som klarar det bättre. Pudeln passar bra som utställningshund och pälsen går att trimma i elegant stil.

Den lilla pudeln är en härlig hund som kommer att bli en självklar familjemedlem. En stor fördel med små hundar är att de är lättare att hantera och går att enkelt lyfta upp när det behövs. Att du slipper rolla dina kläder för att bli av med hundhår är ytterligare ett plus!

Shiba – en liten japanare

on 4-04-2017

Shiba – en liten japanare

Hunden är inte endast människans bästa vän, den är även kopplad till olika nationaliteter – det vill säga det land där hunden framavlades först. För det finns en anledning till att den ena heter fransk bulldog, engelsk bulldog eller amerikansk bulldog. I denna artikel kommer fokus ligga på hundrasen Shiba – en liten japanare!

Kort historik

Namnet på denna mindre hund är Shiba och antas betyda liten/mindre på dialektal japanska. Från början var Shiba en nationalras till hund och fanns endast i Japan. Den var framtagen för att bedriva jakt på fågel och småvilt, när engelska jakthundar så som pointrar och settrar importerades under senare delen av 1800-talet – blev jakt en ny sport i Japan. Korsningar mellan Shiba och andra europeiska hundraser blev allt vanligare och den renrasiga japanska Shiba hunden riskerade faktiskt att försvinna helt under 1920-talet. För att undvika att detta skulle ske, engagerade sig japanska kennlar och jägare för att säkerställa rasens överlevnad. De utformade en rasstandard för Shiba hunden, för att bevara hundrasen. År 1937 blev Shiba hunden en officiell japansk hundras och ursprungsrasen finns idag bevarad både i Japan och resten av världen.

Användningsområden och hälsa

Hundrasen Shiba var ursprungligen framavlad för att bedriva jakt på fågel och småvilt. Idag är den en sällskapshund, familjehund och jakthund. Hundrasen är erkänd för att vara en duktig spårhund, dresserad i lydnad och konster. Idag passar hunden även till agility och andra typer av aktiviteter där det gäller ha en god uppfattningsförmåga och vara kvicktänkt! Shiba hunden är en frisk hundras och lever precis som japanerna relativt länge, upptill 16 år gamla är inte ovanligt för rasens levnadslängd. På Svenska Kennelklubben kan ni hitta godkända uppfödare av hundrasen Shiba.

Mentalitet och Personlighet

Hundrasen Shiba har mycket av ursprungsbeteendet kvar i sin personlighet, vilket även innebär att rasen kan vara aningen reserverad mot främlingar. Shiba är en mindre hund men med mycket stor stolthet, självständighet och nyfikenhet, trots storleken. Hundrasen läser människors kroppsspråk lätt, känner trofasthet till flock och ledare. Är du intresserad av att införskaffa en japansk Shiba, då kan det vara bra att vara medveten om att den kräver en del fostran, regler och förståelse. Hundrasen är intelligent, kvicktänkt och alert! Det gäller helt enkelt att hänga med i svängarna om du har en Shiba som sällskapshund.

Storlek och utseende

Hunden skall ha mycket proportionerligt utseende, muskulös och med en god benstomme, dess rörelsemönster skall vara snabbt och energiskt. Mankhöjd för hanar bör ligga mellan 38,5 och 41,5 och tikar ca: 2 cm mindre i mankhöjd. Helhetsintrycket ska vara en liten och proportionerlig hund, starkt byggd och muskulös och med god benstomme. Hundrasen är mycket aktiv och kräver stimulans och motion – ger du hunden detta kommer den vara lugn och slappna av däremellan.

Minihundar

on 4-04-2017

Minihundar

Aveln av hundar har pågått länge och det beror på att människan haft ett intresse av att utveckla och förändra raser genom att framhäva vissa egenskaper hos djuren. Exempelvis har man önskat stora, starka hundar som vakthundar, jakthundar som är bra på att söka upp vilt eller andra egenskaper. När man började tänka mer på att ha hund enbart som sällskap, uppstod ett behov av lite mindre hundar. Hundar som helt enkelt inte tog så stor plats och som inte hade så häftigt temperament. Då startade en ström av påhittighet att infinna sig inom avelsbranschen, men det kostar pengar att ha hund eller driva uppfödning. Ibland kanske man behöver tillskott i ekonomin för att ha råd med detta intresse. Då kan ett besök hos enklare faktiskt var det enklaste sättet att ordna sin finansiering.

Kanintax

Alla känner vi till den ståtliga och ibland egensinniga hundrasen tax, som är väldigt populär. Dock har aveln utvecklat både dvärgtax och kanintax. Vid en snabb jämförelse får en kanintax inte ha större bröstmått än 30 cm, en dvärgtax mellan 30-35 cm och en normalstor tax över 35 cm i bröstmått. Varför uppfödare vill avla på storleken på detta sätt är oklart, men det finns ett intresse för mindre hundar, speciellt för personer som bor i storstäder och inte har så stort utrymme för ett husdjur. Eftersom taxen är en förhållandevis populär ras, är det kanske inte konstigt att utvecklingen lett till denna indelning efter storlek.

Världens minsta chihuaua

En av de minsta raserna i världen är chihuauan och inom rasen finns några exempel av otroligt små hundar. Hunden Milly är troligen den minsta som funnits. En normalstor chihuaua är oftast mellan 15-25 cm stor men lilla Milly är endast 6,5 cm lång. Därför är det ett antagande att just denna hund har en genetisk mutation som gjort henne så väldigt liten.

Små hundar i kopp eller glas

Idén med urgulliga foton på pyttehundar i en tekopp eller ett vinglas har blivit en trend på nätet. Använd sökord som chihuahua i tekopp eller liknande, då dyker det upp mängder av söta små hundar som sitter i något och vem kan motstå dessa!

Moral i avelsbranschen

De här små pyttehundarna är bedårande, men som alltid när det gäller djur bör man fundera över hur sunt det är för djur att människan avlar och experimenterar på dem. Det finns vissa hundraser som fått stora problem med exempelvis andningsvägarna för att människan tyckt det var gulligt att avla på platta nosar.

Vad sker med en ras om man medvetet avlar på gener som gör djuren mindre än naturen hade tänkt? Tamhunden idag har kommit långt från sin vilda förfader och är totalt beroende av oss människor och dessa väldigt små hundar blir än mer beroende av oss. Är det kanske det som är meningen?

Papillon

on 4-04-2017

Papillon

Papillon är en liten tillgiven hund som tillhör en av de populäraste raserna i Sverige. Namnet Papillon har den fått på grund av dess öron, som med lite fantasi påminner om en fjäril. Rasen är riktigt gammal och redan på 1500-talet var den vanlig runt omkring i Europas hov. På de äldsta målningarna är det dock rasen Phaléne som avbildas. Phalène och Papillon räknas som två olika raser. Phalène, vilket betyder nattfjäril, har hängande öron och Papillon stående. En tik som valpar kan få båda varianterna i en och samma kull. Hundarna är framavlade som sällskapshundar.

En smart familjehund

papillon är en av de tio smartaste hundarna och den lär sig snabbt kommandon och trick. Den älskar sällskap och vill gärna vara med i händelsernas centrum. Det här är ingen latmask till hund utan den är pigg och rörlig. Eftersom det är en lättlärd ras är det många som tävlar med sina Papillon inom lydnad, bruks och agility. I den första tävlingen som arrangerades i Sverige inom lydnad var det just en Papillon som blev champion. Rasen är nyfiken på det som händer runt omkring och vill gärna delta i diverse aktiviteter. Det gör att den passar väldigt väl som familjehund. Den gillar att leka, kela och anpassar sig väl i olika miljöer.

En lättskött hund

Trots att rasen har lång päls är den väldigt lättskött. Pälsen går lätt att kamma igenom och det bildas i stort sett bara tovor bakom öronen och på benens insida. Papillon härstammar från Frankrike och Belgien, och trots att den funnits i så många århundraden är den inte sönderavlad utan det är ännu en väldigt frisk ras med få hälsoproblem. Den vanligaste åkomman rasen drabbas av är lösa knäleder. För att förhindra att detta blir ett vanligt problem, bör djur med denna åkomma inte användas inom avel. Papillon uppnår en väldigt hög ålder för att vara en sådan liten hund. Det är inte ovanligt att de blir 15 år. En vän i vått och torrt är denna lilla söta hund.

Malteser

on 4-04-2017

Malteser

Det är lätt att falla för malteserns söta uppsyn. Liten och med lång, silkeslen vit päls skuttar den rakt in i våra hjärtan. Maltesern är en gammal ras, troligen en av världens äldsta dvärghundsraser, som från början kommer från Italien. Den är faktiskt en av världens tjugo mest populära raser. Det är inte endast utseendet som gör maltesern populär. Den är lagom stor och är en kärvänlig sällskapshund som är både lättlärd och orädd. Maltesern är pigg på att följa med dig på äventyr lika väl som mysa intill dig i soffan eller gå långa skogspromenader.

Maltesern är en frisk ras

Rasen anses frisk, men vissa sjukdomar är dock mer förekommande. Det gäller framför allt navelbråck, men också knäledsfel. Det är viktigt att komma ihåg att små hundar ofta behöver mer tandvård och maltesern är inget undantag. Det är dieten som ofta ligger bakom problemen, men som hundägare kan man hjälpa till att hålla hundens tänder friska genom att vänja den vid regelbunden tandborstning. Problem med tänderna hos småhundar kan obehandlat leda till mycket smärta hos hunden och tillslut också tandlossning. Även om maltesern tycker om att vara inne i hemmet med dig, behöver den regelbunden motion och bra kost, eftersom den annars lätt går upp i vikt.

Malteserns päls behöver vårdas

Den långa, vita pälsen behöver skötas på rätt sätt för att inte bli en enda stor tova som inte går att reda ut. Vänj valpen från början vid regelbunden borstning, även om pälsen inte hunnit bli så lång. En gång i veckan behöver hunden bada eftersom pälsen drar åt sig smuts från marken när ni är ute och går. Det är viktigt att hunden torkar ordentligt efter badet, så att den inte kyls ner. Tänk också på att klippa pälsen under tassarna, i synnerhet på vintern så att inte snön fastnar när den går. Om du inte hinner med pälsvården kan du istället hålla din malteser kortklippt. Med eller utan lång päls är det en underbar ras.

Notebook